En mindre känd flavonoid är i fokus för cellforskning
För många av oss är solsken en av de bästa sakerna med sommaren. Men intensiv UV-strålning innebär också extra arbete för våra kroppar.
UV-strålning kan öka bildandet av reaktiva syreradikaler i våra celler.1 Dessa föreningar produceras också under normala metaboliska processer och är inte i sig skadliga. I kontrollerade mängder utför de viktiga funktioner, såsom kommunikation mellan våra celler. Vår kropp har därför sina egna antioxidanta försvarssystem som hjälper till att hålla dessa processer i balans.
Nyckeln är balans. Om fler reaktiva föreningar produceras under en längre period än vad våra skyddssystem kan kompensera för, förskjuts denna balans. Vi kallar detta oxidativ stress – ett ämne som blir särskilt relevant på sommaren eftersom intensiv UV-strålning kan intensifiera oxidativa processer.1
Detta väcker en spännande fråga: Vilken skyddande roll kan sekundära växtföreningar spela i detta komplexa samspel?
Av särskilt intresse är så kallade flavonoider. Inom denna stora grupp av ämnen får den hittills mycket mindre kända representanten uppmärksamhet. Taxifolin alltmer i fokus.
Taxifolin – från lärk till forskning
Taxifolin, även kallat dihydroquercetin, är kemiskt nära besläktat med det välkända quercetinet. Mindre mängder finns bland annat i lök, äpplen och olika citrusfrukter. Träet från vissa barrträd, såsom dahurisk lärk, är dock särskilt rikt på taxifolin.²
Det som gör taxifolin så intressant ligger i dess kemiska struktur. Detta gör att flavonoiden kan interagera med reaktiva molekyler. Av just denna anledning har taxifolin under flera år i allt högre grad studerats i samband med oxidativ stress, cellskydd och inflammationsrelaterade processer.³
Och några av resultaten är ganska anmärkningsvärda.
Vad händer när oxidativ stress når cellen?
I en studie från 2020 arbetade forskare med mänskliga endotelceller – cellerna som bekläder insidan av våra blodkärl.⁴
Dessa celler exponerades avsiktligt för oxidativ stress. Förändringarna som inträffade när taxifolin tillsattes undersöktes sedan.
Taxifolin uppvisade en tydlig skyddande effekt. Inflammatoriska signalvägar försvagades, cellskadeprocesser påverkades positivt och den stressinducerade vidhäftningen av immunceller till endotelceller minskade.⁴
Resultaten tyder således på att taxifolin kan bidra till att mildra cellskador och inflammatoriska reaktioner under dessa experimentella förhållanden.⁴
Mindre oxidativ DNA-skada
En annan studie med mänskliga blodceller gick ett steg längre.⁵
Cellerna utsattes avsiktligt för oxidativ stress med hjälp av väteperoxid – en stress som kan leda till skador på DNA.
Taxifolin minskade signifikant antalet celler med oxidativt inducerad DNA-skada. Denna effekt observerades vid alla testade taxifolinkoncentrationer.⁵
Särskilt intressant: Även efter att oxidativ stress redan hade inträffat minskade den uppmätta DNA-skadan mer signifikant under taxifolin än i motsvarande kontrollceller.⁵
Naturligtvis är detta en undersökning som utförs utanför människokroppen.Det visar dock mycket tydligt varför taxifolin är så vetenskapligt intressant i samband med oxidativ cellstress och skyddet av känsliga cellstrukturer.
Från cell till människa
År 2023 undersöktes taxifolin slutligen i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad crossover-studie på friska unga vuxna.⁶
Deltagarna fick antingen taxifolininnehållande livsmedel eller placebo vid olika tidpunkter, utan att veta vilken variant de fick.
Därefter undersöktes bland annat kognitiv prestation, subjektivt upplevd mental trötthet och förändringar i genaktivitet i blodet.
Efter att ha tagit taxifolin presterade deltagarna bättre på vissa aritmetiska uppgifter och upplevde mindre mental trötthet än efter att ha tagit placebo.⁶
Samtidigt observerades förändringar i genaktivitet. Bland annat ökade uttrycket av gener associerade med bearbetning och eliminering av främmande ämnen, såväl som delar av det medfödda immunsvaret.⁶
Denna studie ger en särskilt spännande ledtråd: Taxifolin visar inte bara intressanta antioxidanteffekter i cellmodeller, utan mätbara förändringar observerades även hos människor efter en enda dos.
Taxifolin i samband med en medveten kost
Vi behöver inte förhindra oxidativa processer. De är en naturlig del av våra kroppar och fyller viktiga funktioner.
Det som kommer att bli intressant är hur väl vår organism klarar av ytterligare oxidativ stress och vilken roll sekundära växtföreningar kan spela i en varierad kost.
Fokus på oxidativ balans blir särskilt intressant under faser där vår kropp utsätts för ytterligare stress, till exempel:
- med intensiv UV-exponering under sommarmånaderna
- under särskilt fysiskt aktiva faser
- under hög vardagsstress
- när oxidativ stress blir mer i fokus
- när kosten medvetet ska kompletteras med sekundära växtföreningar
Taxifolin är därför inte vetenskapligt intressant på grund av en enda isolerad effekt.
Dess speciella drag ligger snarare i att den undersöker ett grundläggande biologiskt ämne: hur våra celler hanterar oxidativ stress.
Och det är just där som tidigare studier visar intressanta signaler – från oxidativ DNA-skada och cellulära stressreaktioner till inledande fynd om mental trötthet hos människor.⁴⁻⁶
Källor
[1] Masaki H. Antioxidanternas roll i huden: anti-aging effekter. Tidskrift för dermatologisk vetenskap. 2010;58(2):85–90.
[2] EFSA-panelen för dietprodukter, näring och allergier. Vetenskaplig åsikt om taxifolinrikt extrakt från dahurisk lärk (Larix gmelinii). EFSA-tidskriften.
[3] Topal F, Nar M, Gocer H, et al. Taxifolins antioxidantaktivitet: ett aktivitets-struktur-förhållande. Tidskrift för enzymhämning och medicinsk kemi. 2016;31(4):674–683.
[4] Cao X m.fl. En studie av taxifolins skyddande effekter på humana navelvensendotelceller och THP-1-celler skadade av sexvärt krom: en sannolik mekanism för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar orsakade av tungmetaller. Mat & Funktion. 2020;11(5):3851–3859.
[5] Živković L, et al. Antigenotoxiska effekter av Biochaga och dihydroquercetin (Taxifolin) på H₂O₂-inducerad DNA-skada i humana helblodsceller. Oxidativ medicin och cellulär livslängd. 2019.
[6] Shinozaki F, Kamei A, Shimada K, et al. Intag av taxifolinrika livsmedel påverkar hjärnaktivitet, mental trötthet och helblodstranskriptomet hos friska unga vuxna: en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad crossover-studie. Mat & Funktion. 2023;14:3600–3612.